Lek är liv

Ju äldre jag blir, desto viktigare inser jag att leken är. Dels i mitt eget liv, dels hur vilken viktig roll leken och magin spelar i människans liv. Många tror kanske att lek är något som barn ägnar sig åt. Men då har man missat något. Vuxna har alltid lekt, i alla tider, men det har inte alltid kallats för lek. Idag kallas det för konst eller kultur. Men vad annat än lek är det vi bevittnar och tar del av när vi går på teater eller när vi ser en film? Och är det inte genom lekens och magins portar en konstnär behöver kliva för att skapa något på sin duk, eller musikern för att tonerna ska få ljud?

Idag vet vi genom forskning att leken har en central roll i människans tillblivelse. Birgitta Knutsdotter Olofsson är vår kanske mest kända lekforskare och hon har kommit att få stor betydelse för inte minst förskolans syn på lek.

KONSTEN ATT FÖRSTÅ LEKSIGNALER

När Knutsdotter Olofsson stötte på begreppet leksignal som den brittiske antropologen, kommunikationsteoretikern och systemteoretikern Gregory Bateson myntade blev det som en uppenbarelse för henne. Hon insåg att leksignalerna är det som hjälper oss att förstå att leken är på låtsas. En leksignal kan exempelvis vara den särskilda blicken som skvallrar om att ”nu leker vi att jag jagar dig” eller rösten som markerar att ”jag är ett farligt lejon”. Barn kan vara väldigt bra på att uppfatta leksignaler och därmed avgöra om det är lek eller ”på riktigt”.

Att kunna tolka leksignaler är en viktig del av den sociala kompetensen vilket innebär att en del barn (och vuxna) får problem när de inte kan tolka eller inte uppfattar leksignalerna. Eller när de ”kör sitt race” och inte väntar in omgivningens signaler eller avlyssning av de egna signalerna.

Men för att leken ska fungera behöver den också omfattas av turtagning, samförstånd och ömsesidighet. Turtagning kan exempelvis innebära att man rullar en boll mellan sig eller leker titt-ut-leken. Samförstånd handlar om att förstå och respektera leksignalerna, att ha en uttalad eller outtalad överenskommelse om att ”nu leker vi.” Ömsesidighet handlar förstås om att leka jämställt vilket inte alltid är så lätt exempelvis när två syskon i olika åldrar leker. Därför är det viktigt att vuxna har ett öga och ett öra med i leken, utan att blanda sig i när det inte behövs, för att stötta barn som kanske blir utnyttjade eller på annat sätt utsatta i leken. 

Birgitta Knutsdotter Olofsson menar att begreppet ”fri lek”, ett begrepp som ofta används i förskolan, inte ska uppfattas som att barn ska leka utan vuxnas närvaro. De vuxna behövs för att skapa goda förutsättningar för lek, särskilt när barn vistas i grupp. Som vuxen kan man ge leken näring, fylla på när leken går i stå eller stötta barn som har svårt att tolka leksignalerna. En lek kan också behöva avbrytas när den gått över styr.

Att leka ska vara roligt, utvecklande och upplevas som tryggt – även om leken också ska kunna utmana. Vi lär och vi bearbetar våra upplevelser genom lek. Inom lekterapin har man sedan länge tagit hjälp av leken för att hjälpa barn att ta sig igenom svåra upplevelser. Och tillbaka till kulturen och konsten, visst är det en skön upplevelse att se en film eller läsa en bok där du kan känna igen dig och kanske rent av känna de känslor som karaktärerna upplever? 

LIVET ÄR EN LEK. LEK ÄR LIV.

De allra flesta föräldrar leker spontant med sina spädbarn. Vi kelar och leker, kittlar och titt-utar oss igenom den första tiden. Men många upplever det som svårt eller tråkigt att leka med barnen när de sedan blir lite äldre. Jag minns själv att jag ofta tog med mig en bok ut i sandlådan när jag gick ut med min dotter eftersom jag tyckte det var rätt tråkigt att sitta där medan hon grävde. Men att jag när jag tretton år senare fick mitt andra barn försökte anstränga mig lite mer när han ville leka. Men jag var nog aldrig en riktigt bra sandlåda- eller lekplatslekare. Min styrka låg istället i att läsa med inlevelse eller att göra spontana hitte-på-lekar, särskilt när mina barn inte ville äta eller klä på sig. Då använda jag magin och fantasin för att göra det till en spännande utmaning att få på sig overallen eller att äta upp ärtorna. Ibland funkade det väldigt bra! Och när jag läste brukade jag variera mig igenom Bockarna Bruse (finns den en mer repetitiv saga?!) eller Nalle Puh genom att ge karaktärerna extra liv genom olika dialekter. Antagligen hade jag minst lika roligt som barnen.

Numera leker jag mest företagare, författare eller föreläsare. Ibland leker jag odlare, upptäcktsresande eller kock. Just for the fun of it! Livet blir så mycket roligare när vi leker. Lite LEK, lite KEL och vips kan den tråkigaste dag kännas meningsfull igen. 

I webbkursen Känslosmart för föräldrar får du träffa en av Sveriges främsta lekexperter, psykologen och barnkulturvetaren Margareta Öhman. Bland annat berättar hon hur du kan tänka om du inte är så road av att leka med ditt barn och du får också lära dig varför lek är så viktig för barns utveckling. En sak som fastnade hos mig under intervjun med Margareta var att ”barn behöver inte leksaker, däremot behöver de saker att leka med.” Tål att tänkas på. 

Med hjälp av känslodockan Friendy leker vi fram kunskap och redskap om känslor och relationer. Du hittar dockorna under fliken Erbjudanden här på sidan.

VILL DU TIPSA ANDRA OM ARTIKELN?

VILL DU LÄSA FLER ARTIKLAR OM KÄNSLOR, STRESS, RELATIONER? KLICKA HÄR!


NY WEBBKURS

KÄNSLOSMART FÖR FÖRÄLDRAR

För dig som vill skapa mer lugn och mindre stress i familjen!