GÅ PÅ KNÄ AV TRÖTTHET OCH ORKA VARA FÖREBILD
Månaderna innan jag blev gravid med mitt andra barn upplevde jag som en kamp. Vid ett par tillfällen var jag i så dåligt skick att jag rasade ihop innanför dörren när jag kom hem från jobbet. Låg som en pöl på golvet och grät. Jag var oförmögen att se någon väg ur eländet. Till slut bad jag min man köra mig till psykakuten. Den enda hjälp jag erbjöds där var psykofarmaka och det varken kunde eller ville jag äta eftersom jag samtidigt fick reda på att jag var gravid. Jag åkte alltså hem utan att ha fått hjälp.
Utöver det positiva graviditetstestet fick jag med mig diagnosen utmattningsdepression hem från sjukhuset. Det blev en tuff graviditet. Nio månader på rygg, deprimerad och dessutom med ett kraftigt illamående och värk i ryggen. Med facit i hand har jag intalat mig att det var min kropp som bryskt talade om för mig att ”nu ligger du här och vilar upp dig så att du kan ta hand om barnet när det kommer”.
Jag hade sedan tidigare en dotter i mellanstadieåldern. Tack och lov att hon inte var yngre än så eftersom jag var förlamad av trötthet och illamående och inte orkade finnas för henne som jag brukade.
I mitten av graviditeten tog jag ändå ett av mitt livs mest avgörande beslut. En granne höll en kurs i mental träning som jag trots mitt tillstånd släpade mig iväg till en kväll i veckan. Där fick jag verktygen som hjälpte mig att inte bara förbereda mig inför förlossningen utan också för resten av mitt liv. Ett liv där jag inte längre behövde vara ett offer för min stress och mina känslor.
Så snart min son var född försvann både illamåendet och depressionen. Två veckor efter förlossningen var jag starkare och lyckligare än någonsin. Idag är jag djupt tacksam för erfarenheterna. Till och med depressionen kan jag numera se om en erfarenhet som gör det lättare för mig att förstå andra och, inte minst är jag tacksam för den mentala träningen. Annars vet jag inte hur jag hade gått vidare. Vet inte hur jag hade klarat av att uppfostra två barn och vara den mamma och förebild som jag ville vara.
Jag menar inte att mental träning är räddningen för alla eller att en depression alltid kan hävas utan yttre stöd, ibland behövs kanske rent av medicinering. Men för mig blev den mentala träningen språngbrädan till ett friskare, lyckligare och mer harmoniskt liv. Efter föräldraledigheten gick jag ”all in” och utbildade mig till mental tränare vid Skandinaviska ledarhögskolan.
Självklart blir jag fortfarande stressad, men faktiskt bara när jag slarvar med att träna mentalt eller med den fysiska träningen. Jag har nycklarna som låser upp det som stängts inne, oavsett det är jobbiga känslor eller om det är självbilden som tryckts till. Allt kan kanske inte lösas med mental träning men det mesta kan jag faktiskt hantera med hjälp av den.
NYFIKEN PÅ MENTAL TRÄNING?
I webbkursen ”Känslosmart för föräldrar” ingår förutom föreläsningar och intervjuer, artiklar och övningar också ett program med mental träning som innehåller guidad:
- avslappning
- målbildsträning
- självmedkänsla (det bästa som hänt mig sedan den mental träningen!)
Vill du veta mer om barns stress och hur du undviker att överföra egen stress på dina barn? Läs artikeln här!
