Därför är känslomässig kompetens så viktig för att förverkliga artikel 12 i barnkonventionen

I den korta versionen av Barnkonventionen står det att ”Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.” Läser du den längre versionen kan du lägga märke till att det står att barnet ska ”tillförsäkras” detta. Det är en stark juridisk skrivelse.

Den mest missförstådda artikeln

Med små barn är det inte alltid helt enkelt. Artikel 12 kan av flera skäl kallas ”den mest missförstådda artikeln”. Men FN:s barnrättskommitté har i sina allmänna kommentarer lyft de yngre barnens möjligheter att uttrycka sig. Men också att de vuxna kring barn behöver ha utbildning i ett barnfokuserat synsätt för att förverkliga barnkonventionens artiklar.

Här berättar jag om tre anledningar till varför känslomässig kompetens är viktigt för att barn ska kunna göra sin röst hörd. 1. Att lyssna inåt. 2. ha koll på känslorna. 3. Få ord för och kunna förmedla dem. Detta är inte bara en viktig del utan till och med en förutsättning för att kunna göra sin röst hörd.

1. Känslomässig kompetens – för att lära känna och bilda sig en åsikt

Att bilda sig en åsikt och göra sin röst hörd är inte alltid så enkelt, varken för barn eller vuxna. Att förstå och formulera detta kan vara ganska komplext. Känslorna är den kroppsliga förnimmelse vi får som en reaktion på något som händer oss eller omkring oss. Känslorna bär därför på mycket viktig information till, från och om oss själva. Vad känns bra och vad känns inte bra? Hur blir det här för mig? Vad behöver jag? Att barn får stöd i att lyssna inåt och få koll på känslornas information är grunden för att artikel 12 ska kunna bli verklighet.

2. Känslomässig kompetens – för att kunna uttrycka sin åsikt och göra sin röst hörd

Barn behöver ett språk för känslor för att kunna uttrycka vad de känner, tycker och behöver. Tillsammans med de yngre barnen behöver vi försöka tolka vad de känner och hjälpa barnet att hitta ord för det. Med de äldre barnen kan vi ge mer utrymme och stöd så att barnet själv kan hitta orden för känslorna. Studier visar också att ord för känslor skapar bättre förståelse för vad som händer inombords. Det ger barnen förståelse för känslornas olika nyanser, att man exempelvis kan bli arg för att man känner sig orättvist behandlad och kanske samtidigt är besviken och ledsen. Att få ett språk för känslor är viktigt för att ha möjligheten att kommunicera sin åsikt och göra sin röst hörd.

3. Känslomässig kompetens – förutsättningar för att förverkliga artikel 12

I skollagen kan vi läsa att barn ska få bilda sina egna uppfattningar och göra val utifrån sina förutsättningar (Skollagen, SFS 2019:01). Men när kan barnet bilda egna åsikter och uppfattningar? Hur gammal ska ett barn vara? Det har naturligtvis inte bara med barnets ålder att göra utan är också beroende av vilket stöd barnet får i sin känslomässiga utveckling. 

Barn som utvecklar känslomässig kompetens, blir lyssnade på och får säga sin åsikt får starkare självkänsla, ser sitt eget värde, fungerar bättre i relationer och lär sig att se och respektera andras åsikter. Det skapar förutsättningar för att förverkliga artikel 12 i barnkonventionen. 

Det tar tid att lära sig förstå och uttrycka känslor. Därför är det så oerhört viktigt att skapa förutsättningar för det redan tidigt.

/Paulina Gunnardo, beteendevetare och konsult på FRIENDY & Co.

Nyfiken på vår föreläsning ”Barnkonventionen i förskolans vardag”? Klicka här!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få en inbjudan till en gratis prova-på-föreläsning (digital) med Paulina den 19 september, 2022! Anmälan sker under fliken ”Hem”, längst ned på den sidan.