Friendy och Barnkonventionens barnsyn – Artikel 3 om barnets bästa

Tänk hur synen på barn har förändrats under de senaste 100 åren. Som rättigheten om barnets bästa i alla beslut som rör dem.  Jag blir både stolt och glad över det fantastiska arbete som så många människor tidigare har gjort för att vi ska vara där vi är idag – och att få vara en av dem som för stafettpinnen vidare.

Men vad är egentligen barnets bästa? Det finns inte någon exakt definition och inget facit. Men beslut om barnets bästa fattas hela tiden, både större och mindre beslut som rör barn på olika sätt. Och de allra flesta gör så gott de kan. Men hur tar vi egentligen reda på vad barnets bästa är?

Vikten av att ha koll

Det som brukar lyftas är vikten av att ha koll på aktuell forskning, rådande praxis, beprövad erfarenhet, att kunna hålla både det korta och långa perspektivet i åtanke och sist men inte minst, barns delaktighet. Det sista tycker jag är spännande eftersom jag älskar känslor och att barnet ska få möjlighet att uttrycka vad som känns bäst. Spännande är det nog också eftersom jag älskar att se hur det klickar till i barn när de börjar få koll på vad känslorna säger dem och när de kan berätta det.

FN:s barnrättskommitté har i sina allmänna kommentarer lyft de yngre barnens möjligheter att uttrycka sig. Det kräver en dos kreativitet, kunskap, tid och tålamod av oss vuxna.

Med hjälp av FRIENDY kan barnen lära sig att få fatt i hur något känns inombords och vad känslan vill förmedla – känns det här bra för mig eller inte? När något inte känns bra – varför känns det så och vad behöver jag då? Med FRIENDY lär sig barnen också att alla känslor är okej, att det är okej att bli arg eller sur när något inte känns bra.

Vi kan också få fatt i det som känns härligt och underbart och som gör oss glada eller lugna och trygga inombords. Känslorna skickar också information och ledtrådar till oss vuxna när vi ska fatta beslut som handlar om barns bästa. I det arbetet, där barnkonventionen ska göras i praktiken, kan FRIENDY vara en hjälp på traven. Att investera i att arbeta med känslor lönar sig alltid och på en rad olika sätt.

Tips – FRIENDY hälsar på

Friendy sitter med på samlingen och man kan riktigt se att något inte känns bra. Armarna i kors och sammanbiten. Kanske har Friendy varit ledsen också? När vi frågar om Friendy vill berätta om något har hänt berättar hen att de vuxna bestämt något som inte alls känns bra. Friendy berättar att det började kännas oroligt i kroppen när de vuxna gjorde allt så fort och Friendy inte riktigt förstod vad som skulle hända. Friendy blev både ledsen och arg och ville inte. Och nu känns det inte alls bra.

”Så bra att känslan berättar för dig att det här inte blev så bra. Om det händer igen, hur vill du att vi/de vuxna ska göra för att det ska kännas bra för dig?”

Friendy berättar sedan att … (använd en situation som är aktuell hos er).

Fråga gärna barnen om de känner igen sig i Friendys berättelse. Har de varit med om att vuxna fattar beslut för dem som inte känns bra? Hur kan vi göra så att det blir så bra som möjligt för alla? 

Prata gärna också om att vuxna ibland måste fatta beslut som vi kanske inte tycker jättemycket om, men att vuxna måste försöka göra det så bra som möjligt för barn. Därför är det viktigt och bra att kunna lyssna på och prata om sina känslor eftersom de berättar för oss när det inte blir bra. Att kunna berätta hur det känns i kroppen för de vuxna gör att de kanske kan förklara på ett bättre sätt varför vi ibland måste acceptera vissa beslut. 

Tips – Använd rithäftet och prata kroppsmedvetenhet

Använd sedan kopieringsunderlaget ”Rita och prata känslor med Friendy”  för att prata kroppsmedvetenhet genom att låta barnen rita eller måla känslorna i kroppen, var de upplevs, vilken färg och form de har. Är de mjuka, runda eller vassa och kantiga? Hur känns det i kroppen när något känns bra? Eller när det inte känns bra? Var sitter känslan? Hur ser den ut? Har den någon särskild färg eller form? Är de mjuka, runda eller vassa och kantiga? Rita och fyll i de olika känslorna i ”Rita och prata känslor med Friendy”, klicka här för mer info!

Barnkonventionen ger oss ett viktigt uppdrag att främja varje barns utveckling och bidra med goda förutsättningar för det.  Med hjälp av Friendy kan vi göra barnkonventionen konkret i vardagen med barnen. Friendy hjälper barn (och vuxna) att förstå, sätta ord på och handskas med känslor. Att få koll på sina känslor främjar psykisk hälsa, självmedkänsla, empati och förebygger psykisk ohälsa. Och för att kunna hävda sin rätt till hälsa, som alltså beskrivs i FN:s barnrättskommittés allmänna kommentar, behöver barnet ha koll på känslor och ha ett språk för dem för att kunna uttrycka vad som händer inombords. /Paulina Gunnardo, beteendevetare och konsult på FRIENDY & Co. Läs mer om Paulina här! Hösten 2022 lanserar vi en ny föreläsning med Paulina, ”Barnkonventionen i förskolans vardag”. Vill du läsa mer om den, klicka här!